Det har aldrig varit mer uppenbart

Du kan skrika eller hata mig
 
Vi var stökiga och stöddiga
Jag var nästan inte dödlig
Alla andra var så prydliga
Jag kommer kanske se tillbaks nån dag
Tänkte ta upp det här med... självkänsla, självförtroende och alla de där tunga grejerna som vi i de svenskan landet lagom inte pratar om!!! men IN YOUR FACE att jag tänker göra!
 
Det handlar bara om självkänslan! Jag har också varit den där tjejen som hatat sig själv och tänkt tanken... -"de kommer aldrig tycka om mig, jag passar inte in! de kommer alltid att trycka ner mig!" men så träffade jag rätt människor som hjälpte mig på fötter igen! och sen dess så har livet varit helt awesome! jag älskar människorna i mitt liv men viktigast av allt jag älskar och trivs med mig själv!! #detblirbättre
 
Javisst ord rakt från hjärtat!
jag som många andra har valt att gå det långa hållet till klassrummet, just för att slippa möta de granskande ögonen, dömande orden.
Jag har alltid varit stark och innerst inne skitit i vad folk tycker... men hallå jag är inte gjord av sten! så för att slippa så gjorde jag just dem valen, som ingen ska behöva!
Många har hackat på mig för olika anledningar.. och när de märkt att jag inte bryr mig så "lägger de in nästa växel" istället för att bara skita i det och ge upp!
 
Jag valde många gånger att isolera mig och satsa ¨på min ryttarkarriär för att kunna ha det som "skydd".. när jag lyckades så visste jag att jag är bra på något!
och när tiden var lagom så va jag redo för att släppa in folk inpå livet... och just då sa det bara "klick" och jag skaffade mig de finaste vännerna i världen!
jag började tro på mig själv på ett helt annat sätt och starkare än tidigare så har jag sen dess kunnat välja i mitt liv.... jag har kunnat stå upp och ta emot skiten.. men istället för att undvika åsikterna så har jag ställt mig mitt emot dem och frågat dem... VARFÖR?! varför just jag?!
 
Jag vågar även ge folk en andra chans.. för jag vet att även om man bråkar och "inte tål varann" till en början så kan man mötas senare i livet och bli vänner för livet!
Jag har minst ett bevis på det!!! .. Laban! min vän och Bror!!!
Detta har min mamma berättat: När vi va små och bodde grannar så hände det ofta att vi bråkade.. ni vet sådär som barn gör! jag och min kompis Elin hade de ganska tufft och va inte direkt omtyckta!
men jag och mamma flyttade efter några år. Massor av år gick och för typ 2årsen så träffades vi igen... glatt ovetande om våra bråk som små... vi blev vänner ganska omedelbart och på den vägen är det!!
Idag är han som min Bror!! puss på honom lixom.. finare vän får man leta efter :P
nu i efterhand så vet vi båda om våra "bråk" när vi va små.. och vi skrattar glatt åt dem xD
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0